Ordbok

  • Val

    Ett val är i politiken den process där en eller flera personer utses till ett politiskt ämbete eller att bli en (inte nödvändigtvis politisk) förtroendevald ledamot.
  • Valsystem

    Valsystem är olika metoder för att förvandla resultatet av ett val eller en omröstning till faktisk representation.

    De valsystem som används inom politiken är i huvudsak antingen proportionella eller majoritära, men i vissa länder har man kombinationer av mixade valsystem. De flesta västerländska demokratier har proportionella valsystem där USA och Storbritannien är undantag med sina majoritetsvalsystem.

  • Omröstning

    Omröstning är ett besluts- eller undersökningssätt som innebär att varje part som deltar har en eller flera röster som denne lägger till förmån för det alternativ denne gillar bäst. Omröstning kan man kalla allt från voteringar i Sveriges riksdag till en undersökning på en webbplats så som denna.

    En omröstning kan genomföras som en rak omröstning där varje person ger en röst och där det alternativ som erhåller flest röster väljs. Omröstningar kan också genomföras utifrån mer komplexa metoder där röster ges vikt och där sammanräkningen också kan göras mer komplicerad. Exempelvis finns flervalsomröstningar där de röstande ger poäng på en valfri skala baserat på hur gärna eller ogärna de håller med ett alternativ. De röstande kan också ha olika "värde" vilket påverkar de olika röstandens vikt. Ett resultat av en sådan omröstning blir att ett av alternativen väljs samt uppgifter om hur stor enighet det råder om inte andra alternativ väljs i stället.

  • Moderaterna

    Moderata samlingspartiet (förkortas M), vanligen Moderaterna, är ett liberalkonservativt politiskt parti i Sverige. Efter en omarbetning av partiets profil 2005 används Nya moderaterna i logotyp och skrift i profilsammanhang. Partiet använder sig dock av partibeteckningen "Moderaterna" på valsedeln. Fram till 2013 är partiet tillika en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan, men lämnar kyrkopolitiken till förmån för det nybildade Borgerligt alternativ.
  • Folkpartiet

    Folkpartiet liberalerna (FP), Folkpartiet, är ett liberalt eller socialliberalt[2]politiskt parti i Sverige. Folkpartiet är Sveriges fjärde största riksdagsparti mandatmässigt och landets femte största sett till antalet medlemmar. Partiet utgör dessutom en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). Folkpartiet är en del av den borgerliga Alliansen och befinner sig i regeringsställning sedan 2006 tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Partiledare är Jan Björklund och Folkpartiet profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- och invandrings- samt Europafrågor.
  • Kristdemokraterna

    Kristdemokraterna (KD) är ett socialkonservativt, kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, som är representerat i riksdagen sedan 1991. Partiet har haft sitt nuvarande namn sedan 1996 och partiledare är Göran Hägglund. Partiet är mandatmässigt det sjunde största i Sveriges riksdag tillsammans med Vänsterpartiet och med sina cirka 24 000 medlemmar det femte största medlemsmässigt. Kristdemokraterna ingår tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet i den borgerliga Alliansen som sedan valet 2006 styr Sverige. I regeringen har Kristdemokraterna tre statsråd och partiet profilerar sig främst inom vård, omsorg samt familje- och äldrefrågor.
  • Centerpartiet

    Centerpartiet (C), Centern, är ett liberalt politiskt parti i Sverige och en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan. Partiet är det femte största i Sveriges riksdag, tredje största i kyrkomätet, landets tredje största medlemsmässigt och även det tredje största partiet i den borgerliga Alliansen som nu regerar Sverige, där också Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ingår. Partiledare är Annie Lööf. Centerpartiet profilerar sig främst inom frågor som rör jobb och företagande, decentralisering och landsbygd, välfärd och miljö. Partiet är även en del av det liberala och europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE).
  • Miljöpartiet

    Miljöpartiet de gröna (MP) är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981. Partiet har sitt ursprung i den gröna ideologin och förespråkar ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöpartiet kom in i riksdagen första gången i valet 1988, men förlorade sina platser i valet 1991, för att återkomma i valet 1994 och har därefter stannat kvar i riksdagen. Partiet har två språkrör, Gustav Fridolin och Åsa Romson, och är det tredje största i riksdagen. Inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna.
  • Socialdemokraterna

    Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti, bildat 1889 i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Partiet är tillika en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan. Partiledare sedan 27 januari 2012 är Stefan Löfven. Partiet är Sveriges största sett till antalet medlemmar och valresultat, både i riksdagen och i kyrkomätet.
  • Vänsterpartiet

    Vänsterpartiet, förkortat V, vanligen vänstern, är ett socialistiskt politiskt parti i Sverige, grundat 1917 som en utbrytning ur Sveriges socialdemokratiska arbetareparti på grund av den så kallade munkorgsstadgan. Partiet har haft fyra olika partibeteckningar: Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (1917-1921), Sveriges Kommunistiska Parti (1921-1967), Vänsterpartiet Kommunisterna (1967-1990) och nuvarande Vänsterpartiet sedan 1990. Partiet är mandatmässigt det sjunde största i Sveriges riksdag tillsammans med Kristdemokraterna, och partiet är det sjunde största medlemsmässigt i Sverige. Partiledare är Jonas Sjöstedt. Inför riksdagsvalet i Sverige 2010, mellan december 2008 och den 26 oktober 2010, samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som De rödgröna.
  • Sverigedemokraterna

    Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt[2] politiskt parti i Sverige, grundat 1988. Partiet är också en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan. Partiets ordförande är sedan 2005 Jimmie Åkesson och dess partisekreterare är Björn Söder. Söder är även partiets gruppledare i Sveriges Riksdag. 2006 förändrade partiet sin grafiska profil och en blåsippa antogs till partiets nya logotyp. I slutet på 2011 reviderade partiet sin ideologiska profil, genom att förutom nationalistiskt också beskriva sig som ett socialkonservativt parti.
  • Sveriges riksdag

    De av folket valda representanterna på riksnivå riksdagsledamöterna, samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman. Grundlagsändringen som innebar allmän rösträtt genomfördes 1921, då även andrakammarvalet 1921 hölls. Män hade sedan 1909 visserligen haft rösträtt till andra kammaren men till första kammaren där den egentliga makten låg fick de alltså rösträtt samtidigt som kvinnorna. Riksdagsval i Sverige sker vart fjärde är den andra söndagen i september månad. Riksmötet öppnar den tredje tisdagen i september varje år, utom de är allmänt val hålls då det öppnar några veckor senare. För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna i någon valkrets, vilket aldrig har hänt. Mandaten fördelas enligt jämkade uddatalsmetoden.
  • Riksdagsledarmot

    En riksdagsledamot (även kallad riksdagsman eller riksdagskvinna) är i Sverige en parlamentsledamot, det vill säga en politiker som är ledamot av landets riksdag. Riksdagsledamöternas främsta uppgift är att stifta lagar.
  • Riksdagsval

    Riksdagsval i Sverige är de allmänna val till Sveriges riksdag som hålls i Sverige, där alla svenska medborgare som någon gång har varit folkbokförda i Sverige och är över 18 år får vara med och välja riksdagens ledamöter och ersättare.
  • Förtidsröstning

    Förtidsröstning eller förhandsröstning är röstning före de officiella valdagarna för personer som inte har möjlighet att rösta under själva valdagen eller valdagarna i den egna vallokalen, såsom sjömän eller medborgare som vistas på annan ort eller utomlands. I vissa länder, såsom nuförtiden i Finland, erbjuds förhandsröstning som ett jämställt alternativ också till dem som kunde rösta på valdagen.
  • Röstkort

    Röstkortet är ett dokument, som används vid allmänna svenska val. Röstkortet visar att en person finns med i röstlängden och vart denne ska gå för att rösta. Röstkortet måste tillsammans med ID-handling visas upp vid förtidsröstning. I vallokalen räcker det med godkänd ID-handling för att man skall få rösta. Röstkort skickas per post till alla som är röstberättigade i ett aktuellt val. Om några uppgifter inte stämmer på röstkortet skall man kontakta länsstyrelsen där man bor.
  • Valsedel

    En valsedel eller röstsedel är ett dokument man använder vid deltagande i val. Utformningen skiljer sig mellan olika val, men den eller de personer man röstar på framgår av valsedeln. Valsedeln läggs i en valurna som töms i samband med rösträkningen.
  • Omval

    Omval är en form av val som innebär att valet görs om. Det kan förekomma till exempel när det första valet förklarats ogiltigt på grund av valet inte har genomförts på rätt sätt. Termen omval används dessutom ofta när en person väljs till ett uppdrag som vederbörande redan har.
  • Extra val

    En regering som inte kan driva igenom sin politik kan som sista utväg förordna om extra val. Regeringen kan göra det som svar på en misstroendeförklaring eller om regeringsbildningen misslyckats. Om ett extra val utlyses inom en vecka efter det att en misstroendeförklaring godkänts kan regeringen sitta kvar över valet.

    Regeringen är det enda organ som kan bestämma om extra val. Ett sådant beslut får dock inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts.

  • Extraval

    En regering som inte kan driva igenom sin politik kan som sista utväg förordna om extra val. Regeringen kan göra det som svar på en misstroendeförklaring eller om regeringsbildningen misslyckats. Om ett extra val utlyses inom en vecka efter det att en misstroendeförklaring godkänts kan regeringen sitta kvar över valet.

    Regeringen är det enda organ som kan bestämma om extra val. Ett sådant beslut får dock inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts.

  • Nyval

    Nyval eller extra val är val som hålls då ett parlament upplösts. Val hålls då innan den ordinarie mandatperioden är slut. Ofta sker ett nyval då regeringen har förlorat en förtroendeomröstning och man inte lyckas bilda ny regering. Beroende på vem som har rätt att upplösa parlamentet eller att utlysa nyval kan nyval anordnas också av andra orsaker.

    Det nyvalda parlamentet sitter (om inte ytterligare nyval utlyses) antingen tills mandatperioden efter det ordinarie valet hade tagit slut eller, som i Storbritannien och Danmark, en full mandatperiod efter nyvalet. Detta senare är i praktiken detsamma som rörliga mandatperioder, och i länder med detta system är det vanligt att regeringschefen begär att nyval hålls, vilket i praktiken är detsamma som ett tidigarelagt ordinarie val, vid en för regeringschefen gynnsam tidpunkt.

  • Jimmy Åkesson

    Jimmie Åkesson är uppvuxen i Sölvesborg. Efter att ha varit medlem i Moderat skolungdom gick han 1995 med i Sverigedemokraterna.[3] Det som fick Åkesson att byta parti var frågan om EU-medlemskapet.[4] Engagemanget på riksnivå inleddes 1997, då han valdes till suppleant i partistyrelsen. Sedan dess har han haft flera uppdrag, bland annat inom partiets pr-enhet och som ordförande för programkommissionen. Efter valet 1998 var han med om att återbilda Sverigedemokratisk Ungdom, där han först blev vice ordförande och 2000–05 förbundsordförande. Sedan 1998 är han ledamot i fullmäktige i Sölvesborgs kommun.

    Efter inre stridigheter inom Sverigedemokraterna föreslogs Åkesson av valberedningen till ny partiledare 2005. Vid riksårsmötet den 7 maj 2005 vann Åkesson över den tidigare partiledaren Mikael Jansson med röstsiffrorna 91–50. Åkesson är från och med sommaren 2005 heltidsarvoderad som partiledare.

    Den 19 oktober 2009 publicerade Aftonbladet ett islamkritiskt inlägg av Jimmie Åkesson på sin debattsida. Debattartikeln hävdade att olika företeelser förknippade med islam var det "största utländska hotet mot Sverige sedan andra världskriget". Aftonbladets redaktion hade rubriksatt artikeln med ”Muslimerna är vårt största utländska hot”.[5] Debattartikeln blev mycket uppmärksammad. Jimmie Åkesson mötte näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson i en direktsänd debatt på SVT med anledning av debattartikeln.[6] Centrum mot rasism JK-anmälde artikeln som hets mot folkgrupp.[7] JK ansåg inte att innehållet i artikeln utgjorde hets mot folkgrupp och beslöt därför att inte inleda förundersökning.[8] Opinionsinstituten United Minds och Synovate konstaterade att debatten om Sverigedemokraterna ökade deras väljarstöd i deras respektive opinionsmätningar under oktober månad.[9][10]

    I februari 2010 presenterade tidskriften DSM en undersökning som visade att Jimmie Åkesson var Sveriges nionde viktigaste opinionsbildare under 2009, enligt cirka 150 av Sveriges ledarskribenter, debattredaktörer, krönikörer och samhällsdebattörer.[11] Tidskriften Fokus rankade Åkesson som Sveriges femte mäktigaste person 2013.[12]

    Åkesson är förlovad med Louise Erixon, som är sekreterare åt Björn Söder, Sverigedemokraternas partisekreterare samt andre vice talman i riksdagen. Louise Erixon är dotter till riksdagsledamoten Margareta Larsson (SD).[13][14]

    Åkesson blev den 17 oktober 2014 sjukskriven på obestämd tid på grund av utbrändhet.[15]

  • Fredrik Reinfeldt

    John Fredrik Reinfeldt [ˈfreːdrɪkʰ ˈraɪ̯ɱˌfɛl̪t̪ʰ] /'rajnˌfɛlt/, född 4 augusti 1965 i Österhaninge i Stockholms län, är en svensk politiker. Han är partiledare för Moderaterna och var Sveriges statsminister från 6 oktober 2006 till 3 oktober 2014 då han efterträddes av Stefan Löfven.

    Som partiledare lanserade Reinfeldt programmet De nya Moderaterna 2005 och var en av de drivande i formandet av det borgerliga samarbetet Allians för Sverige 2004. I riksdagsvalet 2010 fick moderaterna över 30% av väljarna och gav regeringen Reinfeldt en andra mandatperiod. Näst efter E. G. Boström under 1890-talet är Reinfeldt den icke-socialdemokratiske statsminister som haft den längsta oavbrutna ämbetstiden i Sverige.

    På kvällen 14 september 2014, i samband med att resultatet från riksdagsvalet blivit tydligt, meddelade Fredrik Reinfeldt sin avsikt att lämna in sin och regeringens avskedsansökan till talmannen.[1] Han informerade samtidigt om att han avser att avgå som partiledare för Moderaterna under våren 2015.[2] Han lämnade den aktiva rollen som partiledare under veckorna direkt efter valet och har sedan gjort ytterst få politiska uttalanden.

  • Stefan Löfven

    Kjell Stefan Löfven (enligt folkbokföringen Löfvén)[1][2] [lø'veːn], född 21 juli 1957 i Hägerstens församling i Stockholm,[2] är Sveriges statsminister, Socialdemokraternas partiledare och tidigare fackföreningsledare. Mellan den 1 januari 2006 och den 27 januari 2012 var han förbundsordförande i fackförbundet IF Metall.[3]

    Stefan Löfven valdes till Sveriges statsminister den 2 oktober 2014. Han efterträdde vid en regeringskonselj den 3 oktober 2014 Fredrik Reinfeldt och presenterade regeringen Löfven, en minoritetsregering omfattande socialdemokraterna och Miljöpartiet. När regeringen inte fick ett tillräckligt stöd i riksdagen för sitt budgetförslag uppstod en regeringskris. Löfven meddelade den 3 december regeringens förestående avgång och aviserade ett extra val planerat till den 22 mars 2015.